Folkhögskolans Veteranförening

Regional träff på Liljeholmens folkhögskola

Tore Mellberg

Det var nio folkhögskoleveteraner som besökte Liljeholmens folkhögskola den 9 mars. Skolan visade sig från sin behagliga sida när solstrålarna kämpade sig igenom diset. Skolans ”herrgård” ligger bedårande vackert vid sjön Åsundens norra ände.

Marie NordlanderDaniel Bjurhamn

Marie Nordlander, servicechef                                           Daniel Bjurhamn, rektor

Vi möttes av skolans servicechef, Marie Nordlander, som genast gav oss ett positivt mottagande.
Efter en stärkande kopp kaffe då vi veteraner hade möjlighet att prata av oss, tog rektor Daniel Bjurhamn emot oss i en av herrgårdens salonger. Vi fick ta del av skolans historia, inriktning, styrkor och svagheter.

Skolan startade 1952 och ägdes då av Örebromissionen. Man satsade på ungdomar som ville få möjlighet att studera. På 70-talet startades en fritidsledarutbildning och en bibelkurs. Huvudman för skolan är numera Evangeliska Frikyrkan som har sina rötter i den baptistiska traditionen och bildades 1997 av Örebromissionen, Fribaptistförbundet och Helgelseförbundet. Numera har man förutom allmän linje även diakoniutbildning, själavårdsutbildning, konst- och musiklinje.

Under vår diskussion med rektorn, kom vi bl.a. in på hur man förvaltar det som vi lite slarvigt brukar kalla folkhögskoleandan. Man rekryterar inte nödvändigtvis lärare som studerat vid Folkhögskollärarlinjen. Däremot har skolan erfarenhet av att äldre lärare, som förvaltat skoltraditionen en längre tid, ofta påverkar de yngre så att de växer in i en anda som präglas av god gemenskap och kreativ miljö.

Hur är det då med skoldemokratin? Här medgav rektor Daniel att det är lite si och så med kursdeltagarnas ”aktivitet på barrikaderna”. Visserligen har man årligen utvärderingar som visar på hög trivselfaktor, men för övrigt befinner sig de elevdemokratiska organen, liksom på många andra folkhögskolor, i dvala. Därmed inte sagt att deltagarna är ointresserade av samhällsfrågor – tvärtom.

På eftermiddagen tog en av skolans pensionerade lärare, Maj-Lis Persson, hand om oss och berättade hur man kan fylla sin tillvaro med meningsfullhet efter en aktiv lärargärning. Maj-Lis startade i närsamhället gruppen Hållbart Rimforsa som har som ambition att verka i den internationella Omställningsrörelsens anda. Än så länge är gruppen ganska löst sammansatt med personer som praktiskt vill arbeta med hållbarhetsfrågor.
Här är några exempel på vad gruppen arbetar med: Äkta vara – Mat istället för tillsatser, Fixa tågresan – föreslå förbättringar för tågresan på Stångådalsbanan, Gratis frukt & grönt, Levande landsbygd, Samåkning. Läs mer på deras hemsida www.hallbartrimforsa.wordpress.com.

Hållbart Rimforsa har inte bildat någon förening, vilket naturligtvis triggade igång gamla folkhögskoleveteraner och föreningsaktiva att ta upp en diskussion om en förenings fördelar och nackdelar. Veteranernas hållning i frågan kan ju ni läsare gissa er till.

Slutsummering av dagen: Ett positivt omhändertagande och möjlighet att fritt få reflektera över gammalt och nytt om folkhögskolan och dess närsamhälle.